En vecka och tre dagar

Hela familjen ligger i sängen, Desmond sover efter en rejäl frukost och Elias och jag ligger och lyssnar på radion samt tittar och förundras över att vi gjort något så vackert och perfekt som Desmond. Jag visste att jag skulle förändras på något sätt när Desmond kom, men att jag skulle bli så nojig och orolig visste jag inte. Särskilt rädd har jag blivit för hundar, alla hundar, oavsett storlek. Även en chihuahua är ett potentiellt hot mot min son, i min hjärna. Vet inte var denna rädsla/oro för hundar kommer ifrån, helt plötsligt fanns den bara där. Jag antar att det är sunt och att det finns en logisk anledning. Så klart. Men det är bara en av alla omställningar som man ställs inför och chockas av.

I dag är sista dagen hela familjen är hemma tillsammans, i morgon går Elias tillbaka till jobbet. Det känns jobbigt. Men nödvändigt. Så idag får vi mysfesta tillsammans, äta gott och ta det lugnt.

Jag ska även försöka hitta någon kjol som passar min nya kropp och inte gör att jag ser ut som den trailertrashmamman jag nu går runt som. Jag köpte lite amningslinnen/tröjor i går och behöver då något att ha på underdelen. Behöver även ett par skor/sandaler, då mina fötter fortfarande är svullna. Jag antar att det beror på värmen.

Nu blir det frukost och sedan vila innan vi tar bussen till Farsta.